Tankekollektivet D5 » make a wish upon a star

make a wish upon a star

December 11th, 2007

Ibland önskar jag att jag tillhörde gänget kring Svenskt Näringsliv. Det skulle vara så skönt. Så enkelt. Som att vara konstant salongsberusad, när det är som bäst.

Tove Lifvendal, kommunikationschef på nämnda organisation har skrivit tre stycken julsagor för att på ett enkelt sätt förklara hur bra det är med företag och konsumtion i alla former och hur dåligt det är med regler i alla former. Tove och hennes organisation tycker att näringslivsfrågor ofta behandlas lite väl enögt i samhällsdebatten. Det finns ju nämligen de som problematiserar masskonsumtionen som den ser ut idag.

Härregud, varför det? I Svenskt näringslivs värld är all konsumtion bra konsumtion, all handel är bra handel, alla företag och alla företagare är bra för alla och ju mer av allt desto bättre blir det. Visst låter det härligt? Det är bara att gasa på som om inget hänt. Som om det inte var någon skillnad mellan Dem Collective och Lundin Oil. Som om slavliknande villkor, dödliga kemikalier och brott mot grundläggande mänskliga rättigheter inte var en etablerad den av det globala produktionssystemet. Som att vi inte visste att flertalet av jordens ekosystem systematiskt eroderas och kontinuerligt minskar produktionen av livsviktiga ekosystemtjänster som ren luft, vatten och ett stabilt klimat. Som om arbetsvillkoren och det ekonomiska utbytet i alla världens fabriker faktiskt skapar en positiv och hållbar utveckling.

Som om livet på planeten jorden var en saga. Men Tove, det är ingen saga. Det är på riktigt. Våra samhällen är otroligt komplexa system som dessutom är en intim del av den icke-mäskliga naturen och de ännu mer komplexa system som utgör grunden för allt liv. Det blir allt tydligare för allt fler människor, företag, organisationer, politiska partier och andra att sättet på vilket vi organiserar våra samhällen idag inte håller. För många människor förblir fattiga och lever ovärdiga liv, för få människor lever i frihet, för många ekosystem bryter ihop, klyftorna mellan de som har och de som inte har växer för mycket. Dessutom drivs alltihop fortfarande, trots att 25 procent av alla bilar som säljs i Sverige är miljöbilar, av fossil energi som skapar klimatförändringar på en skala vi inte ens riktigt kan förstå.

Det är väldigt få som tror att lösningen på världens problem är att sluta konsumera, och jag är definitivt inte en av dem. Svenskt Näringsliv slåss likt Don Quijote mot väderkvarnar som inte finns. Däremot finns det mycket allvarliga missförhållanden i hur den globala ekonomin fungerar idag. Den är enormt välståndsskapande, utan tvekan, men den måste reformeras. Om vi inte tar hänsyn till hur välståndet fördelas, hur många människor som stympas på vägen, och hur miljön påverkas, kommer väderkvarnarna snart att vakna till liv och bli till jättar på allvar. Och det vill varken jag eller Tove, tror jag.

Entry Filed under: Globalt perspektiv

6 kommentarer Lägg till kommentar

1. Karl Palmås | December 12th, 2007 at 11:22 am

Ja, just att de inte skiljer på Dem Collective och Lundin Oil är problematiskt… speciellt eftersom många till vänster inte heller gör den särskiljningen. Svenskt Näringsliv-/Timbro-högern och gammelvänstern har ju, intressant nog, samma syn på ekonomin (ekonomin är en kamp mellan arbete och kapital) - de väljer bara olika sidor i denna fajt. (De är ju betalade att göra så.)

I jul skall jag önska mig ett 2008 då de dubbla makthierarkier som utgörs av Svenskt Näringsliv (å ena sidan) och gammelvänstern (å den andra sidan) börjar luckras upp. Vi kommer aldrig kunna gå vidare - skapa en annan ekonomi - om dessa båda parter fortsätter att dominera det politiska samtalet.
2. 99, our 68 » D5 lev&hellip | December 12th, 2007 at 11:50 am

[…] Hos tankekollektivet D5 bloggar nu Jerker om Svenskt Näringslivs sagovärld. I torsdags arrangerade D5 även ett intressant seminarium om maktstrukturer. […]
3. Oberg | December 12th, 2007 at 3:08 pm

Inte för att leka besserwisser, men du skriver “Svenskt Näringsliv slåss likt Don Quijote mot väderkvarnar som inte finns.”. Enligt vad jag har förstått slogs Don Quijote mot ytterst verkliga väderkvarnar, som han dock trodde var jättar. Missförstår jag kanske bara metaforen eller är jag helt ute och cyklar?
Mycket bra skrivet i övrigt dock!
Som Kalle skriver så finns det fler likheter mellan timbrohögern och gammelvänstern än de någonsin skulle våga börja fundera på. Likt forna dagars Sovjet-apologeter håller de sig benhårt fast vid sin utopi, oavsett hur verkligheten ser ut. Precis som sovjetarbetarna skulle lära sig att förstå att de levde i ett arbetarparadis försöker man att banka in en liknande insikt i dagens konsumenter. Vet hut och njut, fårskallar!
4. Jerker Thorsell | December 12th, 2007 at 3:53 pm

Åååh dessa besserwissrar! Jag vet, jag har till och med varit med i en pjäs om Don Quijote och Sancho Panza i högstadiet. Men jag fick inte till det annars, det blev så fint bildligt sett med att väderkvarnarna inte finns. Som Mollgan typ. Streckade. Skönare än jättar som inte finns. Men på slutet blir de i alla fall jättar, för att försöka komma lite närmare ursprungsliknelsen… Men visst, det var fel. Jag ska skärpa mig, jag lovar!

Vad kan få Svenskt Näringsliv att kliva in i 2000-talet? Eller måste de utmanas av en annan grupp med en modern vision om näringslivet och vem skulle i så fall kunna axla den manteln?
5. Karl Palmås | December 12th, 2007 at 4:04 pm

Jag tror på en ny generation av företagare/entreprenörer (typ Dem Collective)… och en ny vänster… och en massa frilansare/fria agenter som börjar kräva sin plats i ekonomin. (Vilket är det som monopolisterna i Svenskt Näringsliv/LOSAP fruktar mest av allt.)
6. Oberg | December 12th, 2007 at 4:34 pm

Jag får väl ursäkta mitt tvångsmässiga beteende, vi är en jobbig hög Poängen var väl mer att försäkra mig om jag förstått dig rätt än att kritisera. Och ja, det ser snyggare ut med väderkvarnar
Man kan ju hoppas att t ex klimatproblematiken och globaliseringen leder till en större öppenhet för nya/alternativa lösningar, att länder som är påväg att ta sin plats i världsekonomin vågar ta nya vägar istället för att falla i samma fallgropar som vi har gjort. Kanske kan man även hoppas att debatten kring upphovsrätten får ta mer plats och att en del av de idéerna sprider sig till den övriga samhällsdebatten.